.debatt

Resonemang kring stadsförnyelse och nyproduktion av bostäder.

TVÅ SYNSÄTT
Ett materialistiskt och ett andligt.
En fysisk och en social dimension.

Regeringens äldreberedning med senior 2005
Varje period har haft en officiell inriktning, en ny lösning,
en ny modell. En systemvärld
I äldreboendeanläggningarna däremot handlar det om
vardagslivets dagliga konflikter och glädjeämnen, aktiviteter; gemenskap och trivsel så som de berörda upplever den. En livsvärld

Bostäder i Sannegårdshamnen
I samband med utbyggnaden av Sannegårdshamnen
har en flyttkedjeutredning utförts.
Denna påvisar att den bästa och längsta flyttkedjan
fås om nyproduktionen är materiellt exklusiv och dyr.
Små lägenheter ger de kortaste flyttkedjorna.

Den materialistiska synen
Dagens målinriktning är att klättra i boendetrappan
från "koja och villa till slott". En "systemvärld".

Den andliga synen
Andra synsätt gör sig nu gällande i samband med att
40-talisterna börjat att pensionera sig, 50-talisterna
säljer av sina stora villor för andra värden samtidigt som medellivslängden ökar och missförhållandena på våra äldreboenden tilltar.
Individen måste få möjligheter att använda sina resurser på ett bättre sätt än hittills. Först då kan samhället bli långsiktigt hållbart. "Det nya äldreboendet" bidrar med tankegångar för en sådan utveckling:

· äldres inflytande och delaktighet i beslutsprocesser
· tillgänglighet i samhället för äldre med funktionshinder
· utveckling av IT-hjälpmedel för äldre i hemmiljö liksom inom vård och omsorg
· kvalitet inom vård och omsorg
· anhörigas roll i vård och omsorg
· sociala kontakter och umgänge över generationsgränser
· äldres delaktighet i arbetslivet och möjlighet att fortsätta ett aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder
· äldre möjligheter att delta i eller ta del av kulturlivet.
En "livsvärld".

Bostadsdrömmen
Det är kanske inte "slottet" utan "kärnan", "det bästa" det "eteriska" vi egentligen söker.

Ur GP debatt av Ulla Berglindh
Tid 10:30. Tre äldre kvinnor sitter kvar vid frukostbordet och tittar rakt fram. En man sitter framåtlutad med ansiktet mellan de utsträckta armarna på bordet. En kvinna i specialrullstol sitter hjälplöst tillbakalutad i ett hörn. Ingen personal syns till.

Tid15:15. Två kvinnor sitter kvar vid lunchbordet. De tittar rakt fram. Mannen med huvudet lutat mot bordet sitter kvar i samma position som tidigare. Mitt emot honom sitter en blind man som behöver ledsagning. Ingen personal syns till.

Tillbakablick
På 90-talet utfördes en utredning om förnyelsen i de så kallade storskaliga bostadsområdena i Göteborg.
Den påvisar att forskarna redan då hade kommit underfund med att det inte går att med fysiska åtgärder bygga bort sociala problem. Trots detta pumpades det in offantliga summor pengar i fysiska förändringar "till ingen nytta" som en av aktörerna sa.

Nyligen kom slutrapporten från den nationella utvärderingen
av storstadssatsningen.
Ur sammanfattningen kan läsas att den statistik som beskriver omflyttningen i de av storstadssatsningen berörda områdena visar att personer med en relativt sett starkare socioekonomisk position i större utsträckning väljer att flytta från områdena än personer med svagare positioner. Utflyttarna ersätts med nya boende, inkusive nyanlända flyktningar och invandrare, med lägre inkomster och svagare anknytning till arbetsmarknaden.

Denna typ av socioekonomiskt selektiva omflyttningar kan sägas reproducera det segregerade boendemönstret i de tre storstadsregionerna. Att förändra dessa flyttmönster utgör en av de grundläggande förutsättningarna för att storstadspolitiken skall lyckas med sin målsättning att bryta den socioekonomiska, etniska och diskriminerande segregationen.
Det är svårt att se hur storstadssatningen, med de redskap som den idag förfogar över, på lång sikt skall kunna förändra de processer som skapar den etniska och socioekonomiska segregationen.

Idag
Inte heller storstadssatsningen lyckades. Frågan om att erhålla en balans mellan det fysiska och det sociala är fortfarande lika aktuellt.

Tankar
Det är nog nödvändigt att det ställs okonventionella aspekter på tillvaron för att få balans mellan det fysiska och det sociala. Det är kanske inte bostaden som är kärnan i tillvaron från vilken våra behov utgår ifrån.
Genom att sätta Quinta essentia, "etern", det element som måste till för att förklara livets månfald, som kärna kanske vi sätter olika former av trygghet, delaktighet, upplevelser, kvalitet, umgänge m m som lika viktiga som en fungerande bostad.

Resebyråerna tillhandahåller paketresor som inkluderar det mesta.
Fastighetsmäklarna kan kanske finna liknande koncept.
Paketlösningar innehållande såväl sociala som fysiska element, som ger kunden det bästa livet.
Mångfalden skulle skapa nya värdefulla stadsbildningar.
Med detta synsätt skulle "ålderstrappan
(se senior 2005 )" kunna utplånas och segregerade stadsdelar bli ett minne blott.

Aktuell nyproduktion av bostäder i Älvsborg och omdaning av Järntorgsområdet.
Stora delar av stadsdelen Älvsborg är av riksintresse.
Hela kustremsan från Röda Sten till Fiskebäck är som tätortsnära naturområde nu föremål för prövning av Länsstyrelsen om det bör skyddas bättre.
Inom denna del av Älvsborg, finns förslag till ett
antal nya bostadsområden.
På grund av läget och resonemanget om effektiva flyttkedjor är det exklusiva bostäder för ett fåtal som gäller.

Skulle ovan redovisade tendenser och nya tankegångar om morgondagens boende kunna tillämpas inom
Älvsborgs kustområde? Skulle detta i så fall kunna innebära att attraktiva områden i kustbandet, nu otillgängliga, förvildade, eller utnyttjade för bil och båtuppställningar, kommer hela regionen till gagn?

Skulle resonemanget även kunna tillämpas inom Järntorgsområdet för att ytterligare utvecka den
mångfald som idag finns där men som nu kan komma att hotas?

SIGN AP

______________________________