.debatt
...
sammanfattning
POSTHUMANISMEN
bakgrund
POSTHUMANISMEN
Ur artikel i GP 10 juli 2012 av Mattias Haglund.
Posthumanismen ifrågaätter föreställningen om männiksan och förkastar uppdelningen mellan kropp och själ. kultur och natur, människa och djur.
Posthumanisterna försöker dekonstruera humanismen och visa att den bara är en social konstruktion utan egentligt innehåll.
Posthumanismen söker sig till områden där föreställningen om människan som en rationell individ vid sidan av naturen utmanas.
Det handlar om den alltmer uppluckrade gränsen mellan biologi och teknik, mellan människa och djur och mellan natur och kultur. I fysikens, kemins biologins, medicinens och informationsteknologins framkant är det i dag i stort sätt omöjligt att upprätthålla några klara distinktioner...
Ett populärt exemplel är det faktum att våra kroppar till stor del består av andra levande organismer som vi aldrig skulle klara oss utan...
...människan
som ett djur, en kropp beroende av andra djur; om livet som ett öppet flöde,
en process av tillblivelser, omöjligt att dela upp i enskilda bitar.
Därmed
blir posthumanismen ett av samtidens mest intressanta tankespår. Det handlar
om något så stort och allvarligt som att försöka förstå
våra, liv på ett radikalt nytt sätt.
Och onekligen är posthumanismen något viktigt på spåret.
En del posthumanister talar till och med om en fjärde detronisering av människan i Kopernikus, Darwins och Freuds efterföljd.
Vad som saknas nu är ett gemensamt språk. Ord och begrepp som gör det möjligt att tänka annorlunda, även utanför de snäva akademiska kretsarna.
Posthumanismens vetenskapliga mål är är att skapa en fundamentalt ny bild av livet.
Posthumansimen är trots allt en antihumanism.
Posthumanisten Cary Wolfe påpekar att ett förkastande av humanismen som världsbild inte automatiskt behöver betyda att man överger de värden som humansimen har sagt sig företräda, som tolerans, rättvisa och allas lika värde. Snarare är menar Wolfe är posthumansimen en intensifiering av humanismens positiva sidor.
Att vi upphör att se människan som en exeptionell varelse behöver inte betyda att vi blir omänskliga.
Ur Språkteknologi och posthumanism i ny seminarieserie
Platon
var motståndare till skriftspråket.
Denna nya teori kommer att
göra er slöa, lät han Sokrates påpeka, eftersom någonting
som tidigare var inne i eet huvud nu kommer att förläggas till ett skrivet
ark. Därmed har ni trott er vara försäkrade mot att glömma,
medan det i själva verket är just det ni gör, eftersom ni inte
behöver minas.
Först när vi inser att vi inte är dem vi synes vara, det vill säga våra kroppar, utan fastmer inskrivna i våra teknologier, våra hjälpmedel och varandra och först när vi ser att den klassiska humanismen därmed baserar sig på falska premisser, först då ser vi vd det är att vara människa.
Härigenom blir Sokrates den sista humanisten i den västerländska traditionen eftersom hans ideal är att bibehålla sitt eget subjekt slutet i sin egen kropp.
" Vi är ingenting annat än strövirvlar i en flod med evigt rinnande vatten. Vi är inga ämnen som förbliver, utan mönster, som förevigar sig själva" -Norbert Wiener, 1950
Idag finner vi cybernetikens frågeställningar artikulerade främst inom systemteorin och den så kallade posthumanismen.
De grundläggande tankegångarna
kan sammanfattas så här:
ur ett posthumanistiskt perspektiv betraktas
omvärlden som en serie mer eller mindre flytande mönster snarare än
som en samling isolerade föremål - att ta gestalt i en biologisk kropp
ses snarare som historisk slump än som något oundvikligt för livet.
Det posthumanistiska synsättet ifrågasätter medvetandet i dess traditionellt västerländska betydelse av den ,mämnskliga identitetens säte; det finns så mycket mer i att vara människa än att sortera, skapa bilder av och benämna vår omvärld - vår strukturerande och påtagligt förnimmande verklighet är bara en liten del av det stora miraklet Livet.
Cybernetik
(Wikipedia)
Cybernetik, kybernetik är studiet av kommunikation och kontroll,
och regelmässig respons, vare sig det gäller levande varelser, maskiner
eller organisationer.
Till cybernetiken hör ämnen som artificiell
intelligens, komplexa system, kontrollsystem, beslutsteori, informationsteori,
kunskapsorganisationer, systemteori och simulering.
På svenska används uttrycket Styr- och reglerteknik, istället för detta begrepp eftersom det tydligare återger målsättningen att styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet efter respons från en respondent. Styr- och reglerteknik beskriver såväl mekaniska och analoga system som elektriska och digitala.
Cybernetiken
uppstod i studiet av kontrollsystem, nätverk, matematisk logik och neurovetenskap.
I dess moderna betydelse myntades termen av Norbert Wiener, för teleologiska
mekanismer.